Matte har varit ledig nu mellan jul och nyår men ledigheten har ju inte blivit som vanligt, inte så konstigt med tanke på allt.
Vi sov hos mattemor juldagarna och sen har vi sovit hemma hos oss själva.
Jag har vant mig vid att syrran bor hos oss nu och hon har funnit sin plats här - i min favoritsäng och i mattes säng på natten! Snäll som jag är låter jag henne ha min säng.
Blev dock lite småsur på henne när hon tog mitt tuggben med torkad kyckling runt som jag tänkt spara till senare. Protesterade lite men matte sa att jag kunde få ett nytt om jag ville ha mer. Ville inte just då men ska nog påminna henne sen.

Igår var Affi och jag ensamma i huset för det var mattefars begravning (ceremonin i alla fall). Matte sa att den var fin och att det gick bra, många tårar men det är ju inte så konstigt.
Mattefar fick en bild på Affi med sig, matte la den på hans kista.
Tack och lov funkade allt med mattemors färdtjänst så hon kom i tid, allt klaffade. Kan ju säga att hade det strulat nu så hade färdtjänsten fått ett smärre helvete för min matte hade blivit skogstokig, så det slapp dom i alla fall, hihi!
Matte körde upp sen och tog bilder på blommorna när de lagt ut dom.

Matte säger att nu är nog det jobbigast klart med allt runt om nu ska vi bara lära oss att han är borta.
Fast vi hade besök av honom en kväll, en skugga i dörröppningen och när matte sa -vi har det bra trots allt, och Affi trivs hos oss- så försvann skuggan. Jag och Affi märkte inget men matte gjorde.

Otroligt fort Affi har lärt sig att hon bor hos oss för när matte säger att vi ska gå hem även om vi är hos mattemor så kommer hon och vill gå med oss plus att hon drar inte iväg på de vägar som bär till mattemor men hon vet ju att hon får vara där mycket ändå.
Nu ska hon vara lära sig att vi inte ska gå in utan att sitta ute och spana på katterna och allt annat först, hihi!
Hon fick träffa Arktis igår och han fick många kramar av henne.

Nyårsafton i morgon och det är en himla tur att detta året nu är slut så får vi hoppas att 2018 blir bättre.
Gott slut och Gott Nytt År på alla.

PS. Julia, matte hade på sig det hon fick av dig så det blev två Shih Tzu halsband igår och de fick representera mig och Affi.

Jag lånar bloggen av Aamor denna gången.

Min far, mors make, Aamors mattefar och Affis husse lämnade oss i tisdags morgon vid 9. Hjärtat gav upp och stannade. Far blev 77 år!
Har varit en jobbig tid innan men inget mot vad denna vecka varit.

Far har inte varit sig själv de sista 3 veckorna (ungefär). Han blev förvirrad, såg saker som inte fanns eller stämde, irrade runt på nätterna och kallade ofta på mig. Han somnade titt som tätt på dagarna och hans ben var väldigt svullna.
Vi har sökt vård ett antal gånger, 2 gånger har vi varit inne på akuten men alla värden var bra så han kom hem igen.
Mors hemtjänstpersonal har varit helt fantastiska och hjälpt honom i säng på nätterna när de varit där och även ringt läkare.
I fredags förra veckan fick han en tid på vårdcentralen och fick träffa en läkare som tog detta på allvar men ville att även en annan skulle titta men först då på måndagen.
Helgen var jobbig och vi märkte att det blev mer och mer förvirrat.
Jag åkte med honom på måndagen till läkaren som tyckte att han skulle läggas in. Far åkte till sjukhuset och vi hade hoppats att de kunde hjälpa honom.
Jag var rädd att han hade fått hjärnblödning, propp eller en tumör men han hade blivit scannad när han var på akuten första gången och inget visade på det.
Läkaren trodde att han samlade vatten i kroppen som han inte kunde göra av med trots vattendrivande medicin så han sa att han behövde tömmas på överblivet vatten.
Far hade även hjärtsvikt sen innan och åt medicin.

I tisdags ringde en läkare från sjukhuset och berättade för mig att de hade hittat far i sängen på morgonen och att han inte var vid medvetande och de satte igång hjärt- och lungräddning men efter 15 minuter och två behandlingar med adrenalin gav de upp för det hände inget.
Min älskade far var borta.
Jag var på jobbet, satt i vår minibuss och körde när samtalet kom. Läkaren ville inte ringa min mor då hon var själv hemma och handikappad, tyckte det var bättre att jag var där när hon fick reda på det.
Vilken pärs, först fattade jag inte vad hon sa fast jag egentligen förstod. Tårarna kom och en av killarna (jobbar med förståndshandikappade) frågade vad som hänt och när jag berättade satt han och höll mig på axeln hela tiden. Vi körde matrundan och hade kört halv så jag kunde inte bara lämna bussen. Ringde till min chef och sa att jag mist min far och att jag skulle köra hem så fort jag kom upp på jobbet igen. Hon ville att jag skulle stanna så hon kunde komma direkt men sa att jag fixade det och det gick bra trots allt.

Hem till mor och berättade vad som hänt och det var ingen lätt uppgift att göra.
Vi åkte sen in och tog avsked och pratade med läkaren. Troligen var hans hjärtsvikt värre än vad någon visste och då med en massa extra vätska i kroppen så klarade inte hjärtat mer.
Läkaren frågade om vi ville att han skulle obduceras och vi sa att om det kan hjälpa nån annan så får de göra det för min far var en person som alltid hjälpte andra och hade troligen velat det själv.

Sen all kontakt som ska tas, mor orkade inte så mycket så jag tog tag i de ?tunga? kontakterna, fars syskon och vänner, begravningsbyrån mfl.
Har sovit hos mor sen vi fick beskedet men i natt sover vi hemma för det är jobb i morgon.
Mor får mer hjälp från och med måndag av hemtjänsten så det känns bra.
Hon väntar på en elrullstol så hon kan förflytta sig inne, kan inte köra den manuella då hon även har värk i händerna. Så som att ta mat ur kylen fixar hon inte i nuläget och inte ens köra ut och öppna ytterdörren om nån kommer på besök. Hoppas stolen kommer snabbt och ger henne lite mer frihet.

Begravning blir i mellandagarna och det blir jobbigt men vad göra!
Nu är jag tvåhundsmatte och det går bra som tur är. Aamor och Affi kommer att fortsätta vara hos mor på dagarna men jag får köra dit på rasten och gå ut med dom.

Min far var en person som alltid jobbat hårt. Utsliten i knä och höfter men aldrig klagat. Ställde alltid upp och älskade sin familj gränslöst. Avskydde orättvisor, älskade barn och djur.
Vill tacka far (och mor) som gjort mig så stark som jag är för detta år har verkligen varit prövande.
Många tårar har fallit och kommer att falla men så får det vara.
Ofattbart att ta in att min far, min kunskapsbank i praktiska saker, min beskyddare, min ?jag tror på dig Tina, du klarar det? uppmuntrare, min hjälte, mannen jag kunde vira runt lillfingret, mannen som alltid alltid funnits och trott på mig är borta.
Jag kommer alltid att sakna dig men kommer aldrig att sluta prata med dig även om du inte svarar på ?vanligt vis?.

Min matte säger att hon tycker att detta året började med ett helvete och nu verkar det sluta på samma sätt!
Varit en tuff vecka som inte verkar ljusna den närmsta tiden.

Affi bor hos oss som det är nu och det går bra även om hon längtar hem. Hon får ju träffa sina människor när matte jobbar men sen följer hon med oss hem.
Affi sover gott och verkar finna sig i att vara här bättre och bättre så nu är vi två ludentussar.

Något har hänt med mattefar och vi vet inte vad men utredning pågår så vi hoppas men just nu är han inte riktigt ?närvarande?. Mattemor har ju sitt sen innan även om hon mår bra så mår hon inte bra i allt detta.

Här vilar vi i alla fall efter att ha ätit.

Hoppas alla har det bra.

I tisdags var jag och matte på det sista återbesöket hos ögonspecialisten och hon sa att nu var mitt öga helt okej igen. Kanske inte helt och hållet okej för gropen ska fyllas igen men det viktigaste var att det inte var sår där och nu var där inget alls.

Ni kan se gropen i ögat här, precis under den ljusa spegelbilden i mitt öga, rätt stor så inte så konstigt det gjorde ont och att jag fick så mycket behandling.

Under veckan som gått har jag busat med Iris, liten Chihuahua och Ronja, blandning mellan Amerikansk bully och Amstaff. Ronja luktade riktigt gott så jag chockade henne med att vilja leka, räcker att vi hälsar i vanliga fall nu när hon växt om mig.
Veckan har gått så otroligt fort och matte har varit trött om kvällarna, varit mycket klättrande på stegar och dylikt nu på jobbet. Fördel att vi kommit i säng tidigare även om hon sen sovit kasst för förkylningen vill inte riktigt släppa även om den är bättre.

Idag har vi slöat mest för matte gjorde de där trista måsten direkt igår när vi kom hem.
Jag har gått en lång runda på förmiddagen och blivit kammad för en stund sen och efter ville jag äta mat, nu försöker jag locka matte att gå ut med mig.

Jag ser igen, inget hår i ansiktet, hihi!

Ha det bra!

Mitt öga är betydligt bättre nu. Var på återbesök i tisdags och ögonspecialisten var nöjd med mig och matte. Vi skulle fortsätta med tobrex till på tisdag (den som kommer) för hon ville träffa mig igen för att vara helt nöjd med läkningen.
Det hade börjat läka fint redan och var inte rött längre men gropen var kvar även om den inte varglika djup.
Hos veterinären var där en massa hundar och jag skrämde en schäfer. Matte hade kommenterat innan att det var en otroligt vacker schäfer så jag tyckte han behövde en blåsning.
Den ena djursköterskan sa till mig när hon släppte in schäfern ?höre du du din lilla stora tuffing, du får inte skrämma en liten schäfer så, den kan få dåligt självförtroende?. Kan säga att schäfern gick lång omväg runt mig, hihi! Matte skällde lite på mig men jag brydde mig inte, mitt självförtroende är det inget fel på, hihi!

I tisdagskväll när vi kom ut så hörde vi en fasligt liv, lät som en stor hund och en liten hund och människor som skrek. Troligen blev en lite hund anfallen. Jag ville gå dit men matte sa nä eftersom jag var med, visste ju inte om den anfallande hunden var lös. Vi mötte en kille som rusade dit istället.
Passerade en bit ifrån där på tillbaka vägen och då kom en tjej ut som bor i huset bredvid med en filt till kvinnan som stod en en liten hund och sen körde de iväg.
Vi undrar hur det gick för vi har inte hört eller läst nått någonstans så vi hoppas verkligen att det gick bra. Riktigt otäckt.

Idag var vi borta hos syrran en sväng och hälsade på.
Hemma nu igen för matte är trött. Hon har sovit dåligt den sista 1,5 veckan, först droppandet och oron för mitt öga och sen blev hon förkyld även om det är en lätt förkylning så kommer torrhostan på natten och då blir det inte mycket sömn.

Som sagt jag är bättre och böjar återgå till mina vanor som att busa i soffan efter matten, hihi!

Mörk bild men jag syns ändå. Kuddarna har flytt från soffan och gömmer sig på golvet, hihi!

Ha en bra vecka!

Det är väldigt synd om mig nu och även om matte men mest synd om mig.
Matte upptäckte att mitt vänstra öga var rött denna gången, högra förra gången och hon höll koll på det en dag men så i onsdags var det väldigt geggigt och såg konstigt ut och jag var väldigt irriterad i det. Hon ringde veterinären och vi fick tid dagen efter.
Hon sa att jag hade ett djupt hål på hornhinnan så hon ville att även ögonveterinären skulle titta på det så vi fick tid där i fredags klockan 08.00, det var nere i Vellinge, 45 minuters körväg i rusningstrafiken på vägar matte inte kör vanligtvis men vi hittade dit.
Ögonvettisen konstaterade att där var ett otäckt sår på mitt öga och ökade på medicineringen.
Jag har två olika penicillindroppar, en sort som ska tas 3 ggr/dag och en sort som matte själv ska blanda för den ges annars intravenöst men nu ska den droppas i mitt öga för att ta bort ev alla otäcka bakterier som kan anfalla såret. De ska droppas varannan timme dygnet runt idag lördag, även igår så ofta och sen 6 ggr/dygn. Sen tog de blod från mig och gjorde serum som också det ska droppas lika ofta som det penicillinet (det som droppas varannan timme).
Fick även antibiotika i tablettform och smärtstillande. Tyvärr har jag bara kunnat ta smärtstillande en gång för det kan bara ges med mat och igår åt jag inget.
Nu hoppas vi att det blir bra och att ögonvettisen är nöjd på tisdag när vi ska på återbesök. Hon är då där min vanliga vettis är, 20 minuter hemifrån.

Här väntar vi på att serumet ska bli klart och matte ska få all info om min medicinering.

Blev lite snårigt för matte igår för först var vi iväg och sen lämnade hon mig hos matteföräldrarna för att jobba lite. Strax efter 13 kom hon och droppade mina ögon för att bege sig iväg igen.
De skulle nämligen ha en gemensam kul/god/trevlig eftermiddag/kväll med jobbet där alla kollegorna som kunde skulle träffas. De kunde välja mellan bowling, bad och sol/värmerum. Matte bowlade. Blev en del serier för de var 6 st på den banan men efter två serier hoppade 4 av så matte och hennes närmsta kollega spelade vidare själv. Matte ledde i början men sen van han till sist men kul hade dom.
När dom sen kom tillbaka igen fick matte komma och droppa mina ögon för att ge sig iväg igen först lite samkväm och sen skulle de gå och äta buffé på ett ställe i stan. Det var gott och de hade kul. Matte avvek strax innan 21.30 tillsammans med två andra, hon körde sin kollega hem så han slapp gå och sen hämtade hon mig.
Matte sa att de var nog ca 32 st och åt några hade avvikit redan efter den första delen av kvällen.

Flera gånger under natten har matte väckt mig för droppar så gissa hur trötta vi är.
Gör inget säger matte bara ögat läker så blir hon nöjd.
Matte sa att hon troligen har världens bästa kollegor (de hon jobbar närmst med) som ställer upp och trixar till det nu när hon fick åka iväg med mig och chef som är omtänksam och säger gör så bara din vovve blir bra.
Matte har många bästa kollegor även bland dom hon träffar då och då men det är viktigt att man trivs med de man träffar dagligen och det gör matte verkligen för de har så roligt ihopa.

Nu är det snart droppdags igen så......
Håll nu tummarna för mitt öga.

Ha det bra!

Vi jobbade bara 4 dagar denna veckan eftersom matte tog en semesterdag i måndags men jag tycker ändå att veckan kändes lång. Matte säger att det är för att det är mörkt på morgnarna och att jag har svårare att vakna. Jag vill helst att det ska ha varit ljust nån timme innan jag vaknar, hihi!

Igår var vi hos mattes kusin och hennes son, pappan var på resa med jobbet. Matte och Ulrika åt god mat och jag sov. Helt plötsligt öppnar sonen ytterdörren och in kommer två katter och då var det slutsovit för denna mannen, hihi!
Sotis var lite nyfiken på mig i alla fall på lite avstånd medan Avis sprang upp och la sig på andra våningen.
När Sotis sen ville ut igen kom jag på att jag behövde nog också gå ut, hihi! Kollade in var han var och pinkade men sen gick vi in igen för tusan vad mörkt det är ute på landet.
Somnade som en stock i bilen på väg hem, matte sa att jag överröstade nästan rockklassiker kanalen hon hade igång, hihi!

Idag blev det sovmorgon. Vi gick ut vid 10 men jag hade gärna väntat lite till men matte tyckte det var lagom och så sken solen.
Jag ville gå över skolgården idag och sen när cykelbanan svängde hemåt ville jag gå åt motsatt håll. Vi hade ett lite samtal då jag och matte, hon upplyste mig om att det var dubbelt så långt den vägen jag ville gå - och nu ville jag gå där så matte fick allt hänga med.
När vi sen kom ut på gångbanan längs med vägen som leder hemåt satte jag mig ner och vägrade gå för jag kände inte igen det och innan har vi alltid gått över vägen men det kunde vi inte nu.
De har gjort om vägen så den går under tågspåren nu och man kan gå på bägge sidor, tyvärr kom vi inte över för där var räcken längs hela vägen men det störde mig så jag satt kvar. Matte struntade först i att förklara varför vi inte kunde gå över för där kom en del människor gåendes. När de passerat förklarade hon och jag såg att det gick att gå där så då studsade jag iväg.
Jag har lite egna idéer säger matte.

Kollade in lite dofter i gräset.

Hittade nått jag trodde var spännande men det var bara en söndrig cykelhjälm.

Det där med egna idéer är rätt kul och kan ibland få matte att sucka.
Idag har jag fått henne till att sucka två gånger utöver protesten på promenaden.
Jag låg och sov nu på eftermiddag/kväll och matte gick ut i köket för att laga mat och när hon var mitt uppe i det med grytor på spisen kom jag på att var väldigt nödig! Suck, sa hon och stängd spisen och sa att det får bara bli en snabb en. Ut kvickt i gräset och ...... gnugga huvudet i det. Hör matte och skyndar mig att pinka, var inte så nödig men bäst att göra henne nöjd, hihi!
Inne igen fortsätter hon med maten och innan hon sätter sig erbjuder hon mig också mat men jag lägger mig under köksbordet och somnar. Matte äter, plockar undan och diskar och frågar mig igen om jag vill äta. Vill jag inte.
Hon tar sin bok och medan hon går in till soffan säger hon att jag ska säga till när jag blir hungrig.
Hon sätter sig och hinner läsa en sida (vet det för det upplyste hon mig om) då jag berättar att NU är jag hungrig! Hihihihi!

Nu får vi vara klara för denna gången för nu vill jag ha ner matte på golvet för jag blev kelsjuk!
Ha det bra!

November månad nu säger matte och att det är vinter nu men jag tycker inte det är värre väder nu än i somras, det regnar och regnar. Trist, pudersnö hade varit bättre om det nu är vinter.

Veckan har gått fort fast jag varit lite hängig, mitt öga har klöddat lite men nu är det bra igen. Matte jag droppat, tvättat och droppat, inte konstigt det är rött när hon inte kan låta bli det. Varje dag har hon snackat om veterinären men eftersom det blivit bättre och bättre så behövdes vettisen inte denna gång. Skönt!

Morsgrisen=Aamor fick en present igen av mattes ena kollega, bild kanske kommer närmare jul om jag ställer upp på det, hihi! Tror jag ändå säger tack för presenten, hihi!

Igår var det, hör och häpna, hyfsat väder så vi gick en riktigt lång runda på förmiddagen men sen sov jag resten av dagen, i alla fall fram till 16.30
Matte vallade dammsugaren men det sov jag mig igenom och sen rensade hon avloppet i duschen. Sen tog vi det lugnt resten av dagen och gjorde endast sånt vi kände för som sova, kela, läsa och äta.

Min matte kan vara fasligt snackig vid fel tillfällen. Morgonen är ett sånt tillfälle. Som i morse, jag låg kvar i min säng tills hon gick in i duschen då jag går in i badrummet och lägger mig för att hålla koll så hon inte drunknar eller följer med vattnat ut i avloppet, hihi!
När hon kommer ut ur duschen börjar hon snacka ?God morgon mitt lilla hjärta så du är vaken nu. Sovit gott?? Jag lyfter på huvudet och bara tittar på henne och sen går jag ut i hallen och lägger mig för att få lite morgonro. Som sagt snackig matte.
Jag är själv snackig men det är alltid vid väl valda och rätta tillfällen, hihi!

Varit och hälsat på syrran och matteföräldrarna en stund idag. Regnade när vi gick hem, ingen blev förvånad.
La mig i en av mina sängar för att torka.

La mig i den jag sover minst i för så slipper den andra bli blöt, smatt eller hur!

Matte trodde hon kunde gå på toa själv eftersom jag sov men när hon vände sig om.....

Ta-da! Då var jag där!

Vi har kort vecka som kommer för matte har tagit en semesterdag i morgon, det gillar jag!

Ha det bra alla!