Aamor -  Shih Tzu kille

Alla inlägg under december 2017

Av Aamor & Tina - 30 december 2017 21:28

Matte har varit ledig nu mellan jul och nyår men ledigheten har ju inte blivit som vanligt, inte så konstigt med tanke på allt.
Vi sov hos mattemor juldagarna och sen har vi sovit hemma hos oss själva.
Jag har vant mig vid att syrran bor hos oss nu och hon har funnit sin plats här - i min favoritsäng och i mattes säng på natten! Snäll som jag är låter jag henne ha min säng.
Blev dock lite småsur på henne när hon tog mitt tuggben med torkad kyckling runt som jag tänkt spara till senare. Protesterade lite men matte sa att jag kunde få ett nytt om jag ville ha mer. Ville inte just då men ska nog påminna henne sen.

Igår var Affi och jag ensamma i huset för det var mattefars begravning (ceremonin i alla fall). Matte sa att den var fin och att det gick bra, många tårar men det är ju inte så konstigt.
Mattefar fick en bild på Affi med sig, matte la den på hans kista.
Tack och lov funkade allt med mattemors färdtjänst så hon kom i tid, allt klaffade. Kan ju säga att hade det strulat nu så hade färdtjänsten fått ett smärre helvete för min matte hade blivit skogstokig, så det slapp dom i alla fall, hihi!
Matte körde upp sen och tog bilder på blommorna när de lagt ut dom.

Matte säger att nu är nog det jobbigast klart med allt runt om nu ska vi bara lära oss att han är borta.
Fast vi hade besök av honom en kväll, en skugga i dörröppningen och när matte sa -vi har det bra trots allt, och Affi trivs hos oss- så försvann skuggan. Jag och Affi märkte inget men matte gjorde.

Otroligt fort Affi har lärt sig att hon bor hos oss för när matte säger att vi ska gå hem även om vi är hos mattemor så kommer hon och vill gå med oss plus att hon drar inte iväg på de vägar som bär till mattemor men hon vet ju att hon får vara där mycket ändå.
Nu ska hon vara lära sig att vi inte ska gå in utan att sitta ute och spana på katterna och allt annat först, hihi!
Hon fick träffa Arktis igår och han fick många kramar av henne.

Nyårsafton i morgon och det är en himla tur att detta året nu är slut så får vi hoppas att 2018 blir bättre.
Gott slut och Gott Nytt År på alla.

PS. Julia, matte hade på sig det hon fick av dig så det blev två Shih Tzu halsband igår och de fick representera mig och Affi.

Av Aamor & Tina - 17 december 2017 21:42

Jag lånar bloggen av Aamor denna gången.

Min far, mors make, Aamors mattefar och Affis husse lämnade oss i tisdags morgon vid 9. Hjärtat gav upp och stannade. Far blev 77 år!
Har varit en jobbig tid innan men inget mot vad denna vecka varit.

Far har inte varit sig själv de sista 3 veckorna (ungefär). Han blev förvirrad, såg saker som inte fanns eller stämde, irrade runt på nätterna och kallade ofta på mig. Han somnade titt som tätt på dagarna och hans ben var väldigt svullna.
Vi har sökt vård ett antal gånger, 2 gånger har vi varit inne på akuten men alla värden var bra så han kom hem igen.
Mors hemtjänstpersonal har varit helt fantastiska och hjälpt honom i säng på nätterna när de varit där och även ringt läkare.
I fredags förra veckan fick han en tid på vårdcentralen och fick träffa en läkare som tog detta på allvar men ville att även en annan skulle titta men först då på måndagen.
Helgen var jobbig och vi märkte att det blev mer och mer förvirrat.
Jag åkte med honom på måndagen till läkaren som tyckte att han skulle läggas in. Far åkte till sjukhuset och vi hade hoppats att de kunde hjälpa honom.
Jag var rädd att han hade fått hjärnblödning, propp eller en tumör men han hade blivit scannad när han var på akuten första gången och inget visade på det.
Läkaren trodde att han samlade vatten i kroppen som han inte kunde göra av med trots vattendrivande medicin så han sa att han behövde tömmas på överblivet vatten.
Far hade även hjärtsvikt sen innan och åt medicin.

I tisdags ringde en läkare från sjukhuset och berättade för mig att de hade hittat far i sängen på morgonen och att han inte var vid medvetande och de satte igång hjärt- och lungräddning men efter 15 minuter och två behandlingar med adrenalin gav de upp för det hände inget.
Min älskade far var borta.
Jag var på jobbet, satt i vår minibuss och körde när samtalet kom. Läkaren ville inte ringa min mor då hon var själv hemma och handikappad, tyckte det var bättre att jag var där när hon fick reda på det.
Vilken pärs, först fattade jag inte vad hon sa fast jag egentligen förstod. Tårarna kom och en av killarna (jobbar med förståndshandikappade) frågade vad som hänt och när jag berättade satt han och höll mig på axeln hela tiden. Vi körde matrundan och hade kört halv så jag kunde inte bara lämna bussen. Ringde till min chef och sa att jag mist min far och att jag skulle köra hem så fort jag kom upp på jobbet igen. Hon ville att jag skulle stanna så hon kunde komma direkt men sa att jag fixade det och det gick bra trots allt.

Hem till mor och berättade vad som hänt och det var ingen lätt uppgift att göra.
Vi åkte sen in och tog avsked och pratade med läkaren. Troligen var hans hjärtsvikt värre än vad någon visste och då med en massa extra vätska i kroppen så klarade inte hjärtat mer.
Läkaren frågade om vi ville att han skulle obduceras och vi sa att om det kan hjälpa nån annan så får de göra det för min far var en person som alltid hjälpte andra och hade troligen velat det själv.

Sen all kontakt som ska tas, mor orkade inte så mycket så jag tog tag i de ?tunga? kontakterna, fars syskon och vänner, begravningsbyrån mfl.
Har sovit hos mor sen vi fick beskedet men i natt sover vi hemma för det är jobb i morgon.
Mor får mer hjälp från och med måndag av hemtjänsten så det känns bra.
Hon väntar på en elrullstol så hon kan förflytta sig inne, kan inte köra den manuella då hon även har värk i händerna. Så som att ta mat ur kylen fixar hon inte i nuläget och inte ens köra ut och öppna ytterdörren om nån kommer på besök. Hoppas stolen kommer snabbt och ger henne lite mer frihet.

Begravning blir i mellandagarna och det blir jobbigt men vad göra!
Nu är jag tvåhundsmatte och det går bra som tur är. Aamor och Affi kommer att fortsätta vara hos mor på dagarna men jag får köra dit på rasten och gå ut med dom.

Min far var en person som alltid jobbat hårt. Utsliten i knä och höfter men aldrig klagat. Ställde alltid upp och älskade sin familj gränslöst. Avskydde orättvisor, älskade barn och djur.
Vill tacka far (och mor) som gjort mig så stark som jag är för detta år har verkligen varit prövande.
Många tårar har fallit och kommer att falla men så får det vara.
Ofattbart att ta in att min far, min kunskapsbank i praktiska saker, min beskyddare, min ?jag tror på dig Tina, du klarar det? uppmuntrare, min hjälte, mannen jag kunde vira runt lillfingret, mannen som alltid alltid funnits och trott på mig är borta.
Jag kommer alltid att sakna dig men kommer aldrig att sluta prata med dig även om du inte svarar på ?vanligt vis?.


Av Aamor & Tina - 10 december 2017 16:05

Min matte säger att hon tycker att detta året började med ett helvete och nu verkar det sluta på samma sätt!
Varit en tuff vecka som inte verkar ljusna den närmsta tiden.

Affi bor hos oss som det är nu och det går bra även om hon längtar hem. Hon får ju träffa sina människor när matte jobbar men sen följer hon med oss hem.
Affi sover gott och verkar finna sig i att vara här bättre och bättre så nu är vi två ludentussar.

Något har hänt med mattefar och vi vet inte vad men utredning pågår så vi hoppas men just nu är han inte riktigt ?närvarande?. Mattemor har ju sitt sen innan även om hon mår bra så mår hon inte bra i allt detta.

Här vilar vi i alla fall efter att ha ätit.

Hoppas alla har det bra.

Av Aamor & Tina - 2 december 2017 15:28

I tisdags var jag och matte på det sista återbesöket hos ögonspecialisten och hon sa att nu var mitt öga helt okej igen. Kanske inte helt och hållet okej för gropen ska fyllas igen men det viktigaste var att det inte var sår där och nu var där inget alls.

Ni kan se gropen i ögat här, precis under den ljusa spegelbilden i mitt öga, rätt stor så inte så konstigt det gjorde ont och att jag fick så mycket behandling.

Under veckan som gått har jag busat med Iris, liten Chihuahua och Ronja, blandning mellan Amerikansk bully och Amstaff. Ronja luktade riktigt gott så jag chockade henne med att vilja leka, räcker att vi hälsar i vanliga fall nu när hon växt om mig.
Veckan har gått så otroligt fort och matte har varit trött om kvällarna, varit mycket klättrande på stegar och dylikt nu på jobbet. Fördel att vi kommit i säng tidigare även om hon sen sovit kasst för förkylningen vill inte riktigt släppa även om den är bättre.

Idag har vi slöat mest för matte gjorde de där trista måsten direkt igår när vi kom hem.
Jag har gått en lång runda på förmiddagen och blivit kammad för en stund sen och efter ville jag äta mat, nu försöker jag locka matte att gå ut med mig.

Jag ser igen, inget hår i ansiktet, hihi!

Ha det bra!

Presentation


Detta är jag.
Världens skönaste kille!

Tibets flagga, mitt ursprungs land!

 

Fråga mig

11 besvarade frågor

Aamor & Tina

Besöksstatistik

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2017 >>>

Länkar

Butiker

Köpa hund? SKK´s uppfödar & valpsida!

Senaste inläggen

Kategorier

Tidigare år

Arkiv

Sök i bloggen

RSS

Bloggtoppen Vovve


Skapa flashcards