Okej nu har vi ett nytt år och jag hoppas detta året blir bättre än förra var för mig.
Så jag önskar er alla Gott Nytt År!

Jag har varit lite ledig nu, jobbade till och med lillejul.
Julafton firade jag hos min kusin och hennes familj. Hennes svärföräldrar, föräldrar och bror var också där.
God mat och trevligt sällskap.
Sen har jag gjort lite av varje med betoning på lite. Jag har läst och lyssnat på böcker, gått några rundor, varit och röjt lite i huset men har inte känt för att göra så mycket där.
Nyår var jag hemma själv, grannarna hade nämt något innan om fira ihop men de var lite kassa och ville inte smitta men vid 12-slaget var jag ute med dom och tittade.
Har inte gått ut när jag haft hundarna så var några år sen.

Var inne hos en annan granne dagen innan nyår och snackade lite.

Har tagit min 3:e dos vaccin, fast det var innan jag gick på ledighet.

Nu längtar jag faktiskt tillbaka till jobbet för det är ganska långtråkigt att vara ledig och inte ha någon hund att ta han om. Vet att jag kan göra annat men har inte känt för det heller så får väl skylla mig lite själv där.

Nä nu ska jag lyssna lite på ljudbok!
Ha det bra.

Lite mys med ljus och annat på balkongen.

Önskar er alla en God Fortsättning.
Julen är snart slut, egentligen bara idag kvar av den.

Jag jobbade till och med lillejul och sen är jag ledig i 10 dagar.
Trodde det skulle kännas tufft denna julen utan mor och hundarna men det har gott bra.
De har varit med mig i hjärtat.

Jag var hos min kusin och hennes familj på julafton. Hennes föräldrar, svärföräldrar och bror var också där, det var trevligt och god julmat.
I går var det kallt så jag gick inte ens ut genom ytterdörren, lite bekväm ja jag vet men varför tvunget gå ut om jag inte måste.
Idag var det bara några minusgrader så tog en hyfsat lång promenad, det var riktigt skönt.
Lagade fiskgratäng och la pussel. Lånade ett pussel av min kollega, har lagt de jag själv har innan så det är inte så kul att lägga dom igen.

Nu blev det soffan med ett glas vin och en bok.

Vet att denna var Aamors blogg men jag kommer skriva lite då och då på den ändå för jag tycker om att skriva.

Ha det bra!

Har kommit snö nu i veckan och det var lite att det högg till i hjärtat på mig för Aamor älskade snö, han blev alltid så glad och valpig när den första snön kom. Tänk om han hade fått vara med en vinter till men nu ville ödet annat.
Sen kände jag bara suck, jag hade inte satt in bilen i garaget kvällen innan. Var bara till att borsta och skrapa.

Det är tomt här hemma men så är det ju och inget man kan göra något åt.
Visst jag kan skaffa ett annat djur men jag är inte en som bara kan göra så för allt får ta tid utan att jag går och gräver ner mig för det kan jag inte göra.
Livet ger annat och tiden blir över till andra saker precis som det ska.
Visst vissa dagar känns det mer för ett liv kan inte bara passera utan att lämna spår och efter detta året är där många sogespår. Allt tar tid!

Jag kan inte nog berömma mina underbara kollegor som hjälpt och stöttat mig genom allt, mina fantastiska grannar och andra vänner och bekanta. Vilka fantastiska människor ni är.

Vad gör man utan hund? Ja det kan man undra ibland men den största känslan är att jag inte är bunden som innan, fast jag inte kände mig bunden då så var jag det ändå. Särskilt efter att föräldrarna försvann för de passade Aamor innan om jag skulle något.
Det blir inte lika fort skitit på golvet nu. Aamor fällde inte men han drog in grus, löv och annat. Det märktes skillnad bara när Affi lämnade oss.
Jag har varit ute och ätit med grannen några gånger och det är trevligt.
Det är ju så att jag försöker hitta på lite annat och tänka positivt hjälper.
Viktigast är att må bra och ta dagarna som de kommer och det tycker jag att jag både gör och lyckas med.
Jag tror och hoppas att jag är en stark människa men även starka behöver vara svaga ibland bara det inte tar över.

Jag är tacksam för alla år vi haft, all kärlek!

Gullunge i soffan ;)

Nu har det gått en månad utan min Aamor. Det har varit upp och ner men inte lika mycket ner som det var i början vilket jag själv vet.
Kan än visserligen få tjock hals och tårar i ögonen fortfarande, beror lite på dagsformen.
Tänker mer på alla roliga stunder vi haft och all kärlek han gav denne lilla fantastiska hund.
Ibland undrade jag om han verkligen var en hund eller något annat.

En skum sak som skett två gånger. Jag köpte ny bil i februari, en som stått som visning så den var helt ny förutom att den inte var årets modell.
I maj, dagen innan jag skulle urnsätta mor så behövde den lagas något med ventilerna och när jag nu hämtade hem Aamors urna så strulade den igen, någon styrenhet till batteriet, ljus och blinkers funkade inte. Märkligt!! Nu har jag inga fler urnor att hämta och sätta så hoppas bilen slutar strula.

Helt otroligt vad jag har mycket tid över utan hund och ändå så krävde han inte mycket mer än att få vara där jag var. Men det är en anpassning jag får vänja mig vid och kommer att fylla med annat.
Lite lättare att hitta på saker att göra nu eftersom Aamor verkligen hatade att vara själv och ingen att lämna honom till gjorde att jag fick anpassa efter honom i mycket men det gjorde jag gärna.
Jag var ju hela hans liv och då måste jag ge honom det bästa liv han kunde få.

Har sagt det innan men jag var så glad och tacksam att Aamor fick vara med mig på jobbet när Affi somnade in i maj. Jag har världens bästa kollegor och chef som lät honom få vara med mig om dagarna och det betydde allt för mig att han slapp vara själv sina sista månader.

Livet går vidare med vetskapen att vi haft 13 fantastiska år ihop som varit upp (mest) och ner.
De sista åren, fr 2017 har varit tuffa för mig och Aamor och Affi har varit en tröst och glädje och hjälp mycket med sin ovillkorliga kärlek. Tack ni underbara små själar!

Idag har min lille kille, min älskade Aamor fått komma hem igen!
Tyvärr inte som den underbara hund han varit utan i en träurna med hans namn på!
Trots allt känns det skönt att få hem honom så jag vet var han är, där han hör hemma.
Aamor flyttade hem den 3 nov 2008 och nu kom han hem igen den 1 nov 2021!

Det har varit några veckor som har varit upp och ner. Svårare vid vissa tillfällen som när folk frågar var han är, han var ju alltid med mig.
Känns så tomt hemma och kommer på mig ibland att jag ska säga något till honom eller göra något men nä det går ju inte.

När vi var ute och gick brukade jag sjunga låten You are my sunshine, my only sunshine, you make me happy when sky?s are grey osv och den sjöng jag för honom strax innan han fick somna.
En dag poppade den bara upp i mitt huvud och sen var det kört, tårarna flödade.
De gör det även nu.

Jag tror inte jag någonsin har gråtit så mycket innan som jag gjort detta året och ändå har jag otroligt lätt till tårarna men det är ju inte så konstigt efter ett sånt här år.
Det blir väl bättre, kan ju hoppas!

Ville egentligen bara berätta att min kärlek kommit hem. Jisses vad jag älskade den pågen!

Ha det bra och var rädda om varandra!

Min största kärlek i världen har fått bli en en starkt lysande stjärna på himlen!

Tyvärr kom detta och det är inget som man som en matte önskar men Aamor har fått somna in 13 år 1 månader och 7 dagar.
Mitt hjärta har än en gång brustit och jag kan säga att detta året har varit för jävligt med förluster av mina närmsta och familj.
Aamor som jag har älskat sen den första dagen jag såg honom 7 veckor gammal har varit högt älskad under alla sina år och har haft ett fantastiskt liv och fått vara med på allt i mitt liv.

Här har precis flyttat hem till mig, 8 v ung.

En kille som har gett så mycket kärlek och värme till mig dessa åren vi har levt tillsammans.
Tack för allt Aamor, är och har varit bara bäst.

Aamor fick diabetes som jag skrivit om innan och tyvärr fick han ketoacidos som en biverkning av detta då vi inte fick ner sockret.
I måndags körde vi in till djursjukhuset i Malmö, min kära och helt underbara kollega körde in oss för jag var så nervös och uppjagad.
Aamor bara ville dricka och inte äta något, sov mycket.
De konstaterade att han han hade fått ketoacidos och jag valde att vi skulle försöka behandla det men i onsdags ringde de och sa att det gick inte mer.
Han svarade bra på behandlingen men han kunde inte göra sig av med all vätska de var tvungna att ge honom eftersom han även hade blåsljud på hjärtat.
Han hade samlat på sig vatten i lungorna.
Att ge vätskedrivande i detta fallet då han behövde vätskan för att klara av det första gick ju inte ihop.

Förtvivlad ringde jag till min granne som kom och hämtade mig och körde in mig till Malmö och jag fick ta farväl av min kärlek. Vilken klippa min granne var, tack Roger!
Jag fick en stund med honom innan det sista farvälet och när jag hade honom i famnen och sa hej Aamor nu är jag hos dig så nu blir allt bra igen!
Han vände då sitt ansikte mot mitt och luktade på mig och sen fick jag en riktig puss mitt på munnen och jag kände då hur han slappnade av i hela kroppen. Han var trygg igen för matte var hos honom.
Jag sjöng lite för honom en låt som jag brukade göra när vi var ute och gick.

Sista stunden innan han fick sitt lugnade och sen resten.
Aamor somnade in lugnt och stilla den 13 oktober 2021.

Tack för dessa åren vi har fått dela med oss av vårt liv tillsammans!

Matte säger att vi har nog klippkort hos veterinären. Är där ofta för att se så allt blir bra.
I måndags ringde matte till veterinären för mitt socker är fortfarande högt och vi skulle höja till 4 enheter. Jag skulle dit på torsdagen så ändå så vi skulle se.
Jag äter som en häst, nästan dubbelt mot innan men jag har ändå gått ner i vikt, från 9 kg i maj till 7,5 nu i torsdags.
Fördelar och nackdelar med det. Det är bra för mina leder och blåsljudet på hjärtat att jag väger mindre men samtidigt ska jag inte gå ner för då är sockret fortfarande högt.
Nu är det högt trots höjningen men veterinären ville vänta med att höja mer för snabbt.
Ketonerna i urinen var lite lägre och det är bra men nu vill vi ha ner sockret också.

Jag ska till veterinären igen på tisdag för att visa mina ögon. Mina hornhinnor är tjocka och just nu irriterad i ögonen. De tittade i torsdags men inga sår upptäckes så nu ska ögonvetten titta på mig.
Samtidigt en liten uppföljning på diabetesen.
Periodvis dricker jag mycket men vissa dagar bara normalt.
Inte lätt att bli gammal men annars mår jag bra, är trött men när jag är vaken så är jag vaken, hihi!
Matte är orolig för mig för hon vill inte mista mig med.

Fick åka bil i går.

PS. På torsdag kommer jag till er (ni vet vem ni är) lite senare än 15 som vi sa för det har kört ihop sig på jobbet. Matte ändrade sitt besök till en kvart senare.

Det har varit en riktig Grattis vecka denna veckan!
Först så fyllde min största favorit person år, matte alltså, mattes kollega vann en pumpa som hon kom närmst i gissningen på vikten och sen vann matte och hennes kollegor på hästarna, nästan 800:- alltid nått. Grattis till alla!

Jag och pumpan.

Detta mötte matte på torsdagen när vi kom till jobbet.

Vi har helt klart de bästa kollegorna som finns. Sen i fredags bjöd matte på fika och fick skönsång av alla på jobbet. Ni är bara bäst!

Jag mår bra, mitt socker hade gått ner lite och nu äter jag fullt ut diabetes maten, matte fick introducera den försiktigt så magen inte gjorde uppror.
Jag har inte druckit lika mycket vatten de sista dagarna och inte varit lika nödig på morgonen.
Matte den tossan har ändå tvingat ut mig vid 06 nu i helgen men vi har gått och lagt oss igen.
Idag var klockan nästan 10.30 innan vi gick upp. Matte låg vaken mellan 04.30 och 07.00 men sen somnade hon igen.

Igår städade matte lite här hemma och idag tog vi en sväng bort till huset. Det går inte fort där men det går, lite i taget. Matte är nu på de sakerna som är lite jobbiga, spara eller inte spara.

Nu myser vi i soffan, matte med kaffe och jag i drömmarnas värld!

Ha det bra!